Min lilla knuda o jag!

Herr Stålhammar får inte längre springa lös då han:

1. lider av tonårstrots o vägrar lyssna

2. äter bajs, döda djur o små barn

3. har en förmåga att (likt sin matte) hamna i trubbel

4. har inge bilvett överhuvudtaget

5. vill väldigt gärna kela med igelkottar o vildsvin

Måndagen 11 juni:

Vi örlar rundor i dungen bortom Devils Hill o vi har då lite vilt här. Rådjur, vildsvin, mårdar o antagligen ligger det nån älg o trycker oxå. Hade en liten träff med ett vildsvin förra året då jag min dumme jävel traskar ut i mörka natten o börjar gullegulla med vovven utanför trädgården....det va ingen hund. Shitesame, förra året skrämde en fasan skiten ur mig då jag dagen efter trodde att det va "hunden" som anföll.

Den här gången va det en...ekorre...där hänger jag halvvägs upp i ett träd o inser att jag som den dåliga mor jag är har släppt kopplet. Själv är bäste dräng. Jag övergav mitt barn...o där satt han....med blicken..."dålig mamma...dåååååååålig mamma". O jag får nog hålla med på den punkten.

Morgondagen skulle bli bättre....för hans del!

Tisdagen 12 juni:

Då min lilla knuda har en alldeles egen vilja så får han som sagt inte längre gå lös. Men jag vill ju endå att han ska kunna springa o skutta. Så jag har införskaffat en spårlina (han e skitduktig på att spåra btw) denna lina är 15 meter. Så när vi är i dungen bortom Devils Hill så är där 9 gånger av 10 folktomt. Så jag håller lite slappt i denna lina så han ska känna sig "lös". DOCK ska man vara bredd. För trots att han bara är 6 månader så väger han runt 23kg o är stark som en (förvisso liten) oxe. Har han fått upp farten o det rycker i kopplet e det bara att börja springa. Annars hamnar man på mage o kasar bakom...den upplevelsen vill jag inte uppleva...igen!

Det gör ont i tuttarna o dom va för dyra för den typen av behandling!

Denna dag va jag INTE beredd!

Rycket kom o jag la benen på ryggen o sprang som om jag hade 15 kåta dvärgar efter mig. Jag lät som en äkta kvinna o ylade i falsett där jag sprang genom dungen med armar o ben fäktande likt en mölla i svår storm. Kommer runt kröken o inser att en tant just tagit ett skutt in i buskaget eftersom det kommer en lycklig valp farande i tempo värdigt min trimmade K50 (för er som inte vet - moppe) jag vrålar (varför vet jag inte) "HEJ"  15 meter bort o när jag sen flåsandes far förbi tanten med ett styck foppatoffel i näven vrålar jag "FÖRLÅT". Tycker jag ska nämna att foppatoffeln flög all världens väg under min galopp men jag lyckades få den med mig ändå. Haltande o tjutandes som en gast far jag vidare förbi en trädgård där en farbror tittar förskrämt på eländet som kommer farandes. Här nånstans tycker Balder att vi borde gå på upptäcktsfärd rakt genom världens högsta gräs o det enda jag tänker är nejnejnejnej fäääääääästingar! Tack o lov tar färden slut här....tyvärr hör jag ett oroväckande plums, klafs, pip o kräkljud. Fanskapet till hund har farit ner i södra Sveriges antagligaste grisigaste å....o jag far efter.

 Lyckas få upp mitt lilla kräk på fast mark o krälar efter. Blöt o lerig.

Vi klafsade hem...han lycklig....jag - lite småsur o fundersam över varför jag skaffade hund o inte guldfisk.

Today:

Packade in barnet i Le Chevy o rullade hem till Mr Hatt.

Min favvosnubbe genom tiderna. Söt som socker o störig som ett hotell med dampbarn.

Denna människa e nog den enda som kan reta gallfeber på mig inom loppet av 1 sek...utan att öppna käften. Balder har vanligtvis svårt för karlar....naturligtvis avgudar han Mr Hatt.

Försökte övertala djuret att tugga på honom...icke...han ville pussas o sitta i knät....kan inte för mitt liv förstå vart detta beteende kommer ifrån...

Mina guldgossar!

Väl hemma igen välkomnade husspöket oss. Har haft en lång diskussion om vad man får o inte får göra i detta hus. Flytta på saker helt synligt så att alla i familjen Stålhammar förskrämt backar ut i vardagsrummet är sån sak man INTE får göra!

 Fy skäms!

Nu har lugnet åter lagt sig över Devils Hill!

~over&out~ 

 

Anna

14 juni 2012 17:55

Den givna frågan : vad flyttade spöket?!

http://anna-i-dungen.bloggplatsen.se

devilshill

14 juni 2012 18:00

Ugnsluckan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag veeeeeeet. Här har varit tyst ett par år. Det blir ingen seriös bloggare av mig inte.  Nåväl, ett försenat God Yule!   Vad har hänt under dessa frånvarande år? Det har jag glömt. Det mesta iaf.   Min älskade somnade in i oktober 2016. S...

Tillbaka en stund.  (för jag e världens kanske sämsta bloggare).   Jahapp. Nu e det sommar.    Fick stryka Sweden Rock Festivalen eftersom någon (läs chef) la en utbildning SRF.s sista dag. Jag har aldrig varit bitter o surat o gnällt på ho...

Önskade mig en sån där härligt vit jul. En sån som knastrar under skorna när man är ute, som gör att man andas moln. En sån som kommer med krispiga morgnar o tysta nätter där stjärnorna gnistrar som diamanter. Där månen är som en vän på promenaderna....

Då va oktober här. Hösten har gjort sitt intåg. Vackra färger, krispig luft o man gör sig redo inför vintern. Mysigt! (Ja, jag vet att jag kommer gnälla över kyla o snö sen). Men än e det dagar man kan sitta i trädgården o läsa tillsammans me...

Finns det nåt värre än o va förkyld sommartid? Inte sån lite snor o nysningar...nejnej, jag menar den där dunderförkylningen från helvetet då man snorar o frustar o hostar o slemmar o på köpet har feber o huvudvärk. Läggas till ska bristen på sömn......