Ja...det där med bilar. Som ni har förstått så gillar jag de små (stora) fyrhjulade liven. (o jag ogillar  miljöpartister. Fuck you o dö tack!)

I vilket fall som helst. Då mitt hjärta står i garaget o inväntar delar från USA , som för övrigt är nya/oanvända o kostar under tusenlappen inklusive frakt. Detta skriver jag bara ifall mot förmodan nån som påstod delarna skulle kosta 3000kr råkar läsa här...

I väntan på detta så fick La Familia ännu en familjemedlem. Nämligen Gurkan. Gurkan är en typisk farfarsbil, färgen är rostbrun enligt min mor, enligt mig "bajsmedblodi"-nyans. Men det funkar. 1999 års modell o endast 9900mil lagda. Farfarn som hade den före köpte den ny 99 o sen har han nog mest haft den som utsmyckning i garaget. Utöver färgen så är väl nästa minus det faktum att den är manuell. Den går förvisso hur fint som helst endå. Men jag har en förkärlek för automatare. It´s tha shit!

Nu ska jag återgå till att titta på min underbara hundjäkel som ligger o ser ut som en död.....hade det inte varit för att han låter som en hel flock timmerhuggare så hade jag blivit orolig. Den mannen kan snarka!

~over&out~